På onsdag 21 november samlades öbor, företagare, intresseorganisationer, tjänstemän, politiker, studenter och forskare på Artipelag i Värmdö för att starta upp ett nytt projekt inom vatten och avlopp, kallat Circular Water Challenge.

Tvärs över havet

Deltagarna representerade öar tvärsöver havet – från Stockholm, Åland och Åboland. Små öarhar typiskt har en besvärlig vatten- och avloppssituation på grund av att:

– små öar vanligen har brist på naturliga sötvattenresurser

– små öars befolkning mångdubblas av säsongsboende och sommarturister vilket medför stor och ojämn efterfrågan på VA-tjänsterna

– små öar ofta är unika eko- och kulturmiljöer där varje åtgärd kräver varsamhet

– små öar sällan är anslutna till fastlandets VA-system

Det gör det besvärligt för den kommun som ansvarar för vatten och avlopp på ön. Det här projektet vill göra en vattenplan för varje ö, spara vatten och återanvända vatten.

Bild 1: Öarna i studien

Skiva upp en ö

KTH som leder projektet har en modell där man skivar upp en ö i tre lager: underst är naturlandskapet, det vatten som naturligt finns på ön, och hur man kartlägger det. Nästa lager är kulturlandskapet: vad som händer när människan flyttar in med sina vattenbehov, och hur man beräknar den verkliga efterfrågan. Det översta lagret är tekniklandskapet: brunnar, pumpar, cisterner, verk, ledningar och mätare som människan bygger för att tillgodose sina behov utifrån de naturliga förutsättningarna, samt reglerna och kostnaderna för denna infrastruktur.

Modellen utvecklades av Pleijel år 2017 i en studie av vattensituationen på 8 europeiska öar se https://www.watersavingislands.com

Varje ö i studien kommer först att beskrivas enligt modellen, för att man sedan ska kunna planera hur vatten kan sparas och återanvändas.

Kasta inte pengar i sjön

Öarna i studien är olika och har skilda förutsättningar. Den senaste tiden har alla blivit medvetna om bristen på vatten, till exempel Sandhamn. Men det renade vattnet från Telegrafholmens reningsverk intill Sandhamn går ut i havet och kanske kan återanvändas?

Långviks VA-anläggning på Möja invigdes för några veckor sedan. Det avsaltar havsvatten till dricksvatten, som sedan renas och släpps tillbaka i Östersjön. Hur skulle det kunna användas till dusch, toa, bevattning, jordbruk?

​Örö, som nyligen har öppnats för allmänheten, fick slut på grundvatten i somras. Hur skulle ett mer cirkulärt vattenbruk kunna tas i praktiskt bruk?

Vem sätter pengar i blöt?

På Åland talar man om att sätta pengar i blöt när man satsar pengar på något. I denna studie är det Stockholms läns landsting (skärgårdsbidraget), kommunerna Värmdö, Norrtälje (prel), Södertälje (prel), Brändö, Kökar och Pargas stad,​ Ålands landskapsregering, Forstyrelsen i Finland, Nordiska skärgårdssamarbetet och KTH som sätter pengar i blöt – eftersom de anser att frågan är viktig och att många andra kommer att kunna lära sig hur man återanvänder vatten.

Sjösätts i vår

I vår startar projektet på allvar med fältstudier på de 8 eller 9 öarna: Sandhamn och Möja (Värmdö kommun), Tjockö och/eller Fejan (Norrtälje kommun, prel), Oaxen (Södertälje kommun, prel), Brändö och Kökar (Åland), Korpo och Öra (Åboland).

Bild 2: Anders Nordström, David Nilsson och Christian Pleijel

Ansvariga för projektet är universitetslektor Anders Nordström (författare till ”Dricksvatten för en hållbar framtid”), docent David Nilsson (chef för KTH:s vattencentrum) och Christian Pleijel (programdirektör vid KTH Executive School​, samt kökarbo).